Dikter

Stéphane Mallarmé (1842—1898) är för mig ett fullständigt okänd poet. Han var en centralgestalt inom den franska cymbolismen. Och det berättas att hans verk i hans samtid mottogs med såväl förbryllad skepsis som gränslös beundran. Trots att Mallarmé har endast en enda diktsamling Poésies (Dikter) kom han efter sin död att utöva ett närmast oöverskådligt inflytande på 1900-talets poesi.

När nu Dikter kommit på svenska i översättning av Axel Englund, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, så förstår jag att det är ett gediget arbete som ligger bakom för han har verkligen bjudit in läsaren till Mallarmés poesi. Kan man franska så har man på vänstersida dikten på originalspråket och på högersida den svenska översättningen. Och eftersom Mallarmés poesi är kompromisslös i sin komplexitet, full av svävande symboler och mångtydig syntax som kräver mycket av läsaren så har Englund bak i boken till varje dikt en liten förklaring om när dikten skrivits, till vem eller för vad den skrivits och sedan en förklaring över ord, symboler och bilder i dikten. Det är väldigt bra för det gör att jag som ny läsare kan tränga in och förstå dikten som jag annars inte hade gjort.

Boken är också väldigt vackert inbunden i sin enkla renhet vilket gör att den känns bra för hand och öga när man läser. Det gör att man gärna efter ett tag gärna tar boken i sin hand igen och låter Mallarmés poesi tala på nytt och som med all stor poesi så talar dikten på nytt och på nytt.