Det praktfulla och det onda

Det skrivs otaliga böcker om honom och man har skrivit om nästan allt. Det forskas och forskas kring honom och numera finns det ett stort museum kring honom.

Jag har just läst en ny intressant biografi över denna fortfarande högst intressanta man Winston Leonard Spencer-Churchill, (1874 – 1965). Det är den amerikanska författaren Erik Larson som skrivit en intressant biografi om Churchill och hans liv och agerande under den tid då Tyskland bombade London och England intensivt på 1940-talet. 45 000 britter dog och två miljoner hem förstördes. Jag måste erkänna att jag är Churchill nörd och allt jag hittar om och av honom hamnar i min bokhylla, så också den här boken.

Churchill hann med mycket under sitt liv. Han var brittisk officer, soldat, journalist, historiker, författare, politiker, parlamentsledamot och Storbritanniens premiärminister. Som ung journalist och soldat var han med i Indien, Sudan och sedan i Sydafrika och boerkriget. Det var under boerkriget han togs till fånga i december 1899 och i januari 1900 så lyckades han fly.När hans politiska karriär tog vid år 1900 så hann han med att förutom vara ledamot att vara: Handelsminister 1908-1910, Inrikesminister 1910-1911, Marinminister 1911-1915, 1939-1940, Minister för krigsmateriel, 1917-1919, Krigsminister 1919-1921, Kolonialminister 1921-1922, Finansminister 1924-1929, Premiärminister 1940-1945, 1951-1955, Partiordförande för konservativa partiet 1940-1955.

På sin fritid så tyckte han om att mura och var med i murarskrået för han var så pass skicklig murare. Han tyckte om att måla och lämnade efter sig ca 500 tavlor. Förstås så läste han och skrev i stora mängder under sin fritid.

Han var författare och ur hans penna kom, Min ungdom 1930, Savrola 1900 hans enda roman, Första världskriget, Det stora kriget, 1933-34, Kriget vid floden, 1933, Stora samtida, 1937, biografin över Lord Randolph Churchill, 1933- 1938, svenska 1941, Andra världs kriget 1948-1954 i sex band, Historia, det engelska folkets historia, skrevs på 1950-talet och kom i 4 band, 6 band som enbart innehåller hans tal. Åtminstone alla de här finns på svenska, och en snabbräkning visar att det är 11 000 sidor att läsa. Så det är inte alls underligt att han fick nobelpriset i litteratur 1953.

Churchill var också känd som talare och det var hans talekonst som långt gjorde att han fick med sig det brittiska folket till att kämpa mot Tyskland. En sak som har fascinerat mig är att Churchill redan i början av trettiotalet hade sagt att Hitler kommer att bli Europas farligaste man. Då fann han inte mycket gehör för det och inget kunde han då göra eftersom han vid den här tiden var på sidan om och ute ur regeringssammanhangen.

En intressant och lite rolig berättelse i boken, det finns ju många om Churchill, är när tyskarna bombade London så tyckte Churchill om att gå upp på tacket på premiärministerns hus nr 10, och se på bombningarna och en natt då det var kallt så satte han sig på skorstenen för att hålla värmen, men till sist kom de och sa att han måste stiga upp därifrån för det rökte in överallt i huset. 

En annan sak han blev känd för var att han började sitt arbete i sängen på mornarna. Sekreteraren och andra fick komma in i hans sovrum där han sedan i sängen satt och puffade på sin cigarr åt sitt morgonmål och dikterade, talade med besökare och ministrar. Det är också här som den kända utsagan, ”Min hustru och jag har gjort två tre försök de senaste åren att äta frukost tillsammans, men det var så tråkigt att vi blev tvungna att sluta.” kom.

Churchill har förutom att han fick britterna med sig i kampen mot Hitler och allt det han skrivit blivit känd för sina slagfärdiga uttalanden som har blivit så omtyckta att citat böcker av vad han sagt kommit ut om och om igen. Här är tre stycken av dem.

Citat:

”Hundar ser upp till människor, katter ser ner på dem men grisar behandlar oss som sina jämlikar.”

”Ryssland är en gåta invirad i ett mysterium inuti ett ogenomträngligt dunkel.”

Churchill var känd för att tycka om champagne, whisky, konjak och till sin fru sa han: ”Glöm aldrig, Clemmie, att jag har fått ut mer av alkohol än alkoholen har fått ut av mig.”

Stora personligheter tröttnar man aldrig att läsa om.