Gliporna i minnets korridorer

Owe Wikström har med sina böcker varit en tröst, en hjälp, ett stöd på vägen för många när det gäller tvivel och tro. Många har tillsammans med hans böcker försökt förstå tvivlet, tystnaden, mörkret, tron, längtan och mycket annat som de bär och har burit på. Därför är Gliporna i minnets korridorer med undertiteln en religionsprofessor ser tillbaka en mycket välkommen bok. Vad kan han berätta mer kring vemodet, döden, livet och tron.

Förstås eftersom boken är en tillbakablick på det liv som blev hans så får vi följa med till barndomen och uppväxten och studieåren. Att han växte upp i ett troende hem och hur de existentiella frågorna kom fram och tog form i den unga pojksjälen. Men hur han fick diskutera frågorna med sin varmt troende far, hur han hittade musik och litteratur där frågorna fanns. Han började läsa teologi och blev småningom präst men tyckte att det var något som fattades. När han sedan fick inblick i psykologin och fann frågor som varför människor tror, varför tron som livstolkning, vad gör och är religionen för människan osv. började allt falla på plats. Han fick sedan vara med och bygga upp den akademiska grenen som handlar om religionspsykologi.

Själv fann jag det mycket intressant då han kommer in på den skönlitterära världen och varför han läser och läst och det som han funnit i läsandet och läsandets betydelse. Något som han också berättar om i ett par av sina tidigare böcker. Visst får vi också läsa om vemodet, något som han lyft fram många gånger. Vemodet över att han snart kommer att lämna allt den idag 76 årige Owe.